Spelfostran i barnfamiljer

Den ursprunglig text har publicerat i artikeln Vem har spelkontrollen? Spelfostran i barnfamiljer. Spelfostrarens Handbok 2.

Utgångspunkten är att de vuxna stödjer ett kontrollerat spelande och en positiv medierelation hos barn och unga genom att vara öppna och nyfikna, och genom att bekanta sig med spelkulturer som är lämpliga för barnets åldersnivå.

I många hem funderar föräldrarna på vilka innehåll som lämpar sig för små spelare och hur föräldrarna kan stödja ett balanserat spelande.
Barnets förmåga att själv kontrollera sitt spelande och att förstå olika spelkulturer utvecklas från den tidigaste barndomen med stöd av den närmaste kretsen, särskilt vårdnadshavarna, och framför allt tillsammans med dem.

Vuxnas modell och de gemensamma försöken och samtalen hjälper barnet att förstå spelandet ur många perspektiv. Hurdant är ett trevligt spel? Hur känner jag mig när jag spelar det här spelet? Vilka saker i spelet skulle kunna vara sanna, och vilka är egentligen saga? Hur skulle det gå om någon på riktigt körde bil i havet som Super Mario? När familjemedlemmarna spelar tillsammans och pratar med varandra, får barnet allt starkare mediefärdigheter och -kunskaper.

Mångsidiga samtal hjälper barnet att använda medierna på ett tryggt sätt och skyddar för skadliga innehåll. I bästa fall lär sig barnet hur hen kan själv undvika dem.
Många barn, unga och vuxna gillar spel som tidsfördriv, och för en del handlar spelandet dessutom om en målinriktad fritidsaktivitet. De vuxna i familjen intresserar sig kanske för andra spel än barn, men det lönar sig också att spela barnens spel tillsammans med dem. De digitala spelen är digitala lekar som kompletterar de traditionella spelen och lekarna.

Barn njuter av gemensamma spelstunder, och många barn önskar att de får spela tillsammans med de vuxna i familjen. Det är viktigt att den vuxna går dessa önskemål till mötes, eftersom de gemensamma upplevelserna, umgänget och samvaron ger barnet många positiva minnesspår. Barnet upplever dessutom att den vuxna är intresserad av det som hen tycker om att spela. När den vuxna spelar tillsammans med barnet, lär sig barnet många färdigheter genom den vuxnas exempel och när de tillsammans löser spelets utmaningar. Barnet har nytta av dessa färdigheter både inom den digitala kulturen och i övriga sociala interaktioner. Alla fostrare spelar inte, men alla minns från sin egen barndom hur belönande lekar, insikter och till exempel en allt snabbare reaktionsförmåga kan kännas. Spelen erbjuder bland annat dessa möjligheter och det är bra för den vuxna att lägga märke till detta.